tisdag 27 september 2016

Sista sommardagen

Njuter av de sista sommardagarna, önskar att det kunde vara så här hela vintern. Behagligt varmt, dörren står öppen nästan hela dagen och hundarna lägger sig i bersån och solar.
Men nu ska det ju blir regn och blåst fram i veckan, så det är bara att plocka fram tjockare tröjor.

Vi spelade ju vår första seriematch i i lördags, och som sig bör med ny hall och lite förändringar i laget, blev det ju väldigt intressant. Och krångligt. Eller något..
Det började med att killarna skulle in och skjuta lite före värmningen. En av juniorerna drog av ett slagskott som gick över målet - och träffade den lilla dosan där brandlarmet aktiveras..! Hela hallen (den är stor) var tvungen att utrymmas och brandkåren måste komma. Reglerna säger att vi måste ut direkt, vaktmästaren och ev ansvarig för arrangemanget hjälps åt att kolla alla utrymmen så ingen dröjer sig kvar. Det måste vara gjort när brandkåren kommer. Då går de igenom hela hallen, söker efter ev brand och sedan stänger de av och aktiverar larmet innan vi får gå in igen. Som ni förstår tar det här en stund..
Nu var det ju skönt väder turligt nog, för vissa av killarna gick i strumpor och shorts, andra var lite mer påklädda. (Jag har varit med om att utrymma hallar mitt i vintern, med ett par hundra ungar i bara matchkläder under cuper, verkligen inte kul!)
Hursomhelst, brandlarmet gick inte att stänga av för dosan var sönder. Så vi fick vänta på att någon kunde komma och laga det. Egentligen skulle vi få vänta till det var klart, men brandmännen hade inget annat uppdrag så de stannade kvar så vi kunde gå in igen - under förutsättning att vi utrymde igen om de fick larm..
Snurrigt? Jovars..
När vi sedan skulle starta upp, visade dig sig att ljudanläggningen hade hängt sig på något sätt. Men till sist fick vår fantastiske innebandyansvarige igång den hjälpligt iaf. Ordentligt försenade kom vi igång med matchen iaf, och det blev en svängig historia. Förlust i sudden, vilket var ganska surt eftersom vi ledde matchen två minuter före slutet med två mål. Men vi är ändå på gång, det ser bättre och bättre ut för varje träning och match.

Vad mera?
Ja, Linda övningskör med mig vid sidan och det går väldigt bra. I förra veckan körde vi ner till mamma och fikade, och hon körde tillbaka en bra bit. I mörker och på gamla E6an, och det gjorde hon jättebra.
Hos mamma tittade vi på gamla bilder, jag fotograferade av några i hennes album. Så roligt att se igen, och så fort tiden går! På de här bilderna är jag yngre än vad Linda och Daniel är nu..

Från Parisresan som mamma tog med oss på.
En vecka av otroligt mycket äventyr, fniss och glada garv.
Det var löjligt varmt och allt tokigt hände, so roligt vi hade!
Mamma 30+ något, Marianne 21, jag 23 och Anneli 15 år.

 En av de roligaste fotograferingarna någonsin.
Mina kusiner på mammas sida och vi bestämde oss för att mormor och morfar skulle få en bild på sina barnbarn. En kompis till en av mina kusiner kom hem till mig och så började vi fota.. Vi kan väl säga att han nog var ganska trött på oss innan han var klar. ;)
På den här bilden kämpar jag med att hålla ögonen öppna - hade festat kvällen innan och inte sovit något.. 

På fika hos mamma 






2 kommentarer:

  1. Så fina du och Marianne var och fortfarande är, Lisbeth!
    Kram :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, eftersom du är så lik oss, så gäller det ju dig också!
      Blir lika glad varje gång jag tittar på Parisbilderna, den resan var så rolig! :D

      Radera