Sista seriehelgen! :)

Äntligen! Nu är seriespelet slut för den här säsongen. Killarna har haft tre jättetuffa matcher, en i fredags kväll och två idag i HJ92 och Div 6. Ont om folk och ganska fult spelande motståndare gör att det blev extra tufft, med många fula efterslängar och slag. Innebandytanten gnetade, peppade, fyllde på vattenflaskor i parti och minut, såpade skor, skrek vilt när motståndarna slog fula slag på målvakten eller försökte trycka mina killar över sargen -samtidigt som jag hojtade åt killarna att lugna ner sig... ;) Kylpåsar, plåster och tejp kom till användning, men tackolov inga elastiska bindor.
Efter en sådan helg är man helt slut mentalt, men trots allt nöjd - vi vann båda matcherna idag.
Innebandytanten - det kräver kanske en förklaring. Det är några av motståndarlagens namn på mig, i vår trupp är det Innebandymorsan som gäller (vrider mig i plågor när några av retstickorna kallar mig Lisssbetth - jag heter faktiskt Liiisbeth) när de tröttnar på att ropa mitt namn stup i kvarten.. ;)

Sedan blev det raka vägen till affären för att handla lite mat. Thomas och Linda hade köpt pasta och sallad, men Daniel och jag åt hemlagat - kyckling och pasta. Avrapportering av ishockeyn fick jag under tiden maten fixades. Resten av kvällen har tillbringats i soffan, med telefon och dator.

Avslutade med en film, Benjamin Buttons otroliga liv. Den var faktiskt riktigt bra, och de hade faktiskt fått slutet att funka. Lite chokladöverdragna Ahlgrens bilar fick vi i oss som tilltugg, mums.

Nu ska jag ta med mig några snarkande hundar och gå upp och lägga mig. Hehe, Fred tycker visst att Dippen låter för mycket, han glodde just väldigt surt på henne, fnös som bara Freddan kan och flyttade sig stönande en meter bort.. ;D Man kan ju bara älska dem, vilka personligheter de är!



En go dag idag

Grattis Ulrika och Jonas!

Det blev en väldigt stilig pojke, 4505 g tung och 56 cm lång!

Jag och familjen önskar er båda, Maja och Anna lycka till med lillebror!

*kramar*

Snön snart borta!

Äntligen ser man marken igen, så skönt! Och fort har det gått också, för bara en vecka sedan, var ju det vitt överallt. Men nu är det äntligen vår i luften, även om det var minusgrader i natt.

Marianne har klämt på Citrus, och visst finns det valpar därinne! Hur många, det är frågan, men 3-4 kände hon. Så runt den 28 april är det dax för smått igen.. :)

Smått ja... Idag kommer Ulrika och Jonas att bli föräldrar igen, den här gången till en pojk. Lycka till idag, och jag skickar alla goda vibbar jag kan så allt går bra!

Och om det gick bra för pappa och Elisabeth kom de hem från Los Christianos i går kväll, efter att haft en skön vistelse där på ett par månader. Bilderna säger att vi blekansikten inte vill stå för nära dem - bruna som pepparkakor är de!

Ska sätta mig med Marianne och kolla på datum för 120-års kalas, i mitten av april får det bli. Då blir det inte för jobbigt för Citrus. I vanliga fall brukar vi ju ha släktkalas runt 1 maj när Linda fyller, men eftersom valparna föds då, får det bli tidigare. Och vi har ju lite att fira: Thomas 50, Marianne 50 och Linda 20! Och så är det ju ettårsjubileum, vi flyttade in i huset för ett år sedan.

Nu repareras det för fullt igen - vårt sovrum är på g! Thomas har kommit halvvägs med taket, sedan blir det renoveringstapet, färg och nytt golv. Så skönt det ska bli att får det klart!




Lat idag

Solen skiner :)

Kanske våren kommer snart iaf? Nu har vi 5-6 plus på dagen, men lika många minus på natten, så det tar lite på snön, skönt! Tänk, om 1½ månad fyller Linda 20 - då är det 1 maj, och ibland är det 25 grader varmt då. Vågar man hoppas på det??

Ja just det ja, det är mycket på gång den närmaste månaden. Två femtioåringar, nej tre - en av mina bästa vänner fyller också 50, och en 20åring... Det blir ett hyfsat kalas, som vi inte riktigt vet när det blir ännu. Citrus valpar kommer ju omkring den 28 april, så nu får vi planera runt det. Det får nog bli ett ultraljud på henne, så vi vet besked om det blir några. Besked kommer om en vecka eller två! :)

Nu börjar innebandyn komma in i slutspurten. A-laget spelade sin sista match i helgen, och är nu klara för spel i den nya divison 2. Ska INTE gå in på den röran, men i korthet ska förbundet peta in en division till under SSL (motsvarar Elitserien eller allsvenskan) vilket gör att vi sas åker upp en division "gratis", likadant i divison 6 - vi åker upp till femman, tror jag iaf... Ganska snurrigt är det!
Hursomhelst, sedan har vi x antal matcher kvar i Div 6 och i Hj-divisionerna fram till 28 mars - sen är det hyfsat lugnt! Bara träningar och någon cup. Och cuperna har jag sagt att jag förmodligen inte kommer att kunna medverka i, pga ev valpar.

Nu är det dax för dagens andra promenad med hundarna! :)



Seeeg idag

I´ll be back....

Älskar Arnold när han (utan att skratta) levererar den självklara frasen..
Jag kommer också tillbaka, även om det blir ganska långt mellan besöken. Orken och tiden räcker inte alltid till.

Just nu är det mycket som surrar i skallen. Glada, fundersamma, deppiga, trötta, förväntansfulla, arga, nöjda men oxå ganska ledsna tankar snurrar runt.

Har ju det så bra, trots en envis och ständigt närvarande värk med medföljande nästan förlamande trötthet. Min familj är det bästa som finns, de orkar med mig, stöttar och hjälper mig. Linda och Daniel som är grymma på att hjälpa mig när jag ber om det, och Thomas som tycker det är helt ok att jag är borta på kvällar och helger, att jag inte inte kan gå ut med hundarna när det är halt, att jag inte klarar att göra så mycket med renoveringen... De får dra tunga lass och ingen kan förstå hur mycket jag värdesätter dem.

Vi är helt klara med vardagsrummet! Det blev jättefint, och nu har vi bara lite smågrejer kvar i köket och så ska vi måla serveringsgången - sedan är första våningen klar. Nu står vårt sovrum på tur, förhoppningen är att det ska vara klart innan Citrus har kommit för långt i den planerade dräktigheten. Om parningen tog sig kommer det valpar i slutet av april.

Innebandyn rullar på. Resultaten har väl inte blivit så som vi hoppades, ledarbristen är för stor och vi som finns kan inte ge killarna tillräckligt, vi hinner inte. Synd att stödet inte finns från styrelsen, de säger att de ska hjälpa, men det är bara tomma ord. Inte ens när delar av den är på plats vid en Div 3 match kan de erbjuda sig att hjälpa till, när de ser att jag sköter både lagledarjobbet och seket och tränaren är ensam på bänken. De sitter ett par rader upp på läktaren... Hade vi hunnit hade vi bett om hjälp, men det finns inte tid för det - det går fortare att göra jobbet själv. Hade det inte varit för att mina killar är så goa hade jag bytt klubb. Jag har sisådär 60 killar i åldern 16 - 30 som tjurar, charmar, garvar, gormar och flirtar med mig 2-7 dagar i veckan. Hur många gamla kärringar har den lyxen?? ;) Kul har jag iaf!!

Men ibland händer det något som gör att världen stannar....

Hur en helt vanlig, charmig kille, 20 år gammal, inte kan se någon annan utväg än att ta sitt liv är fullständigt obegripligt sorgligt. En av Lindas vänner hittades död för ett par veckor sedan, och jag kan inte sluta att tänka på hans föräldrar, syskon, släkt och alla vänner som han lämnade efter sig, fullständigt tillintetgjorda. Jag kände honom inte, men känslorna pendlar ändå. Känner förstås ett djupt medlidande med hans anhöriga. Och en djup tacksamhet över att mina ongar finns, förhållandevis friska och krya.




Tacksam för mycket idag

Det kommer mera - snart!

Jag vet, jag tänker inte säga mer än förlåt!

Eller njä lite mer blir det förstås... Ledsen att jag inte visat mig på ett tag, orken tröt och tiden likaså. Allt är bra, de vanliga ups-and-downsen bara

Det kommer mera, snart...






Ingen skrivklåda idag